Gränsöverskridande verksamhet i Tornedalen: från pragmatism till juridifiering?

Denna artikel undersöker vad den så kallade juridifieringen har inneburit för den gränsöverskridande verksamheten mellan Finland och Sverige i Tornedalen. Frågan betraktas utifrån två regleringsprocesser som ägde rum kring millennieskiftet: inrättandet av ett gemensamt kommunalt offentligrättsligt organ och ersättandet av 1971 års gränsälvsöverenskommelse med en ny överenskommelse mellan länderna i Tornedalen. I studien används en metod som kan kallas historieorienterad systematisering och kontextualisering. Det betyder att studien eftersträvar att systematisera regleringen och det material som användes i förberedningen av regleringen, samt att kontextualisera regleringen, dvs. att placera den i sitt historiska sammanhang. Efter kalla krigets slut fanns åtminstone i väst en tro på att statsgränser skulle bli allt mindre viktigare och att vi var på väg mot en post-nationell era. Det diskuterades även mycket om möjligheterna att förverkliga idén om det så kallade "Regionernas Europa". I studien framkom att de då rådande juridiska uppfattningarna snarare underströk betydelsen av gränsen och försvårade utvecklandet av den gränsöverskridande verksamheten i Tornedalen. I slutet av artikeln diskuteras huruvida det redan har skett en viss övergång från millennieskiftets juridifiering mot någon slags ny-pragmatism, som kanske allt mer än tidigare influeras av de förändrade politiska realiteterna.